DDT, som användes flitigt under 1950- och 60-talen, har kopplats till allvarliga hälso- och miljöproblem. Trots att det har varit förbjudet i över femtio år finns det fortfarande kvar i marken på tusentals platser i Sverige. Giftet bryts ned extremt långsamt och tas upp av marklevande organismer, vilket skapar risker för hela ekosystemet. Men nu kan en lösning vara inom räckhåll.
– I våra försök har vi blandat jorden med biokol och odlat olika växter. Vi har sett att biokolet binder DDT på ett effektivt sätt, så att det inte kan tas upp av daggmaskar och andra organismer, säger Paul Drenning, postdoc vid Chalmers institution för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.
Ett miljövänligt och kostnadseffektivt alternativ
Mer hållbart att sanera med biokol
Biokol är en kolrik produkt som framställs genom att organiskt material upphettas i syrefattig miljö. Det är en miljövänlig metod som kan förbättra jordens kvalitet, binda föroreningar och dessutom bidra till koldioxidlagring, dessutom billig jämfört med annan form av marksanering.
Forskarna har i sin nya studie sett att biokolet halverade mängden DDT som togs upp av daggmaskar, vilket visar att giftets biotillgänglighet minskade markant.
– Att sanera förorenad mark genom att gräva upp och transportera bort jorden är både dyrt och miljömässigt problematiskt. Behandling med biokol på plats är ett betydligt mer hållbart alternativ, både ekonomiskt och ekologiskt, säger Drenning.
Genom att minska spridningen av DDT kan metoden göra det möjligt att odla vissa grödor på mark som tidigare betraktats som obrukbar. Växter som tall- och granfrön, vall till djurfoder och energiskog som salix skulle kunna odlas utan att riskera att giftet sprids vidare i ekosystemet.
Långsiktig effekt och stor potential
Forskarnas analyser visar att biokol inte bryts ned i jorden på kort sikt, vilket innebär att dess skyddande effekt kan bestå i decennier.
De kommer att fortsätta övervaka utvecklingen för att utvärdera metodens långsiktiga stabilitet och effektivitet.
– Vi ser en stor potential för biokol, inte bara för att hantera DDT, utan även för att binda andra föroreningar som tungmetaller och polyaromatiska kolväten. Det är väldigt positivt att vi har kunnat se så god effekt i våra försök, säger Drenning.
Omfattande problem
Markföroreningar är ett omfattande problem i hela Europa. Inom EU beräknas 60–70 procent av jordarna ha försämrad hälsa, och sanering av dessa områden är en hög prioritet.
EU-kommissionens nya markdirektiv innehåller skärpta regler för hållbar markförvaltning, vilket ökar behovet av innovativa lösningar som biokol.
Med sin förmåga att binda föroreningar, förbättra jordhälsan och möjliggöra odling på annars oanvändbara marker, kan biokol spela en avgörande roll i framtidens markförvaltning. Forskningsprojektet på Chalmers visar att metoden har potential att förändra hur vi ser på sanering av förorenad jord – och därmed bidra till en mer hållbar framtid.
Många positiva egenskaper
Elin Starck, ETC Odlas trädgårdsmästare i Katrineholm, välkomnar att ny forskning om biokolens positiva effekter presenteras.
– Vi talar mycket om biokol som kolsänka och biokolens positiva odlingsegenskaper. Men det är minst lika viktigt att lyfta fram biokolens kapacitet att hantera markföroreningar. Vi på ETC Odla tillverkar ju egen biokol och har den senaste tiden sålt stora mängder till kommuner som använder biokolen till att rena dagvatten. Det är oerhört positivt att medvetenheten ökar om biokolens många olika positiva egenskaper.
Fakta/ Mer om den vetenskapliga studien
• Den treåriga studien genomfördes på en 23 hektar stor DDT-förorenad före detta skogsplantskola i skånska Kolleberga.
• Forskarna grävde upp jord från en 50×5 meter stor sektion, lade jorden i högar och blandade hälften med biokol. Sedan grävdes 24 rutor, och jorden slumpades ut i rutorna i ett randomiserat försök där hälften av rutorna hade biokol inblandat.
• Rutorna planterades med fyra olika slags växter: pumpa, gräs, baljväxter och salix, med och utan biokol.
• Forskarna använde sedan fysiska, kemiska och biologiska indikatorer för att utvärdera markhälsan och undersöka effekterna av växtlighet tillsammans med biokol.