Katrineholm använder biokol för att rena dagvatten: ”Känns fantastiskt”

Allt fler kommuner använder biokol. Katrineholms kommun har länge valt att blanda in biokol vid trädplantering. Nu tar de steget att använda biokol i regnvattenbäddar, som en rening av dagvatten. ”Vi har högt ställda mål, försöker vara så cirkulära som möjligt och köper biokolen lokalt, från ETC Odla”, berättar platschefen Niclas Sandberg.

I Katrineholm exploateras just nu ett område för nya verksamheter. Bland annat ska det bli en stor hamburgerrestaurang och en bensinstation, inklusive laddstolpar. Fler företag är på väg in.
– När du hugger ner en skog, som här, asfalterar och jobbar med tunga maskiner måste du tänka på vart regnvattnet ska ta vägen, förklarar Niclas Sandberg.
Onsdagen den 28 augusti var trädgårdsmästarna Elin Starck och Emma Nordström från ETC Odla på plats när Katrineholms kommun inledde arbetet med att för första gången använda biokol i regnbäddar för att rena dagvattnet.
– Biokolen har ju många fördelar. En av dem är att det renar vatten genom att binda tungmetaller, säger Elin Starck.
ETC Odlas biokol tillverkas i solparken i Katrineholm och säljs både till hobbyodlare och till kommuner.
– Vi tycker att det är väldigt roligt att Katrineholm kommun väljer vår biokol för att rena dagvatten. Det ska bli spännande att följa, säger Emma Nordström.

Biokol i alla diken

Runt alla vägar och tomter i det område som just nu byggs löper diken, totalt en dryg kilometer. Alla diken fylls upp med makadam. Därefter cirka en centimeter biokol och på toppen en sandblandad, mager jord för att fylla ytorna med ängsblommor och träd.
– Ungefär 7,5 procent av varje dike utgörs av biokol. Det sägs vara vad som krävs för att rena regnvatten som ju kontamineras av biltrafik och annat, säger Niclas Sandberg.

Nicklas Sandberg (i förgrunden) tycker att det känns fantastiskt att Katrineholms kommun arbetar med biokol som binder tungmetaller, för att rena dagvatten.

Grävmaskinisten Fredrik Engberg rör vant sin skopa: Makadam, biokol och jord placeras med precision.
– Biokol är lätt att arbeta med. Dock behöver jag ta hänsyn till vindförhållanden, eftersom det är lättflyktigt. Men det går bra att jobba med även om det blåser. Då behöver jag bara tänka på att vända skopan.
Fredrik Engberg har tidigare erfarenhet av biokol, eftersom kommunen länge använt det i så kallad skelettjord där makadam blandas med biokol och kompost, vilket både är cirkulärt och ger mycket goda odlingsreultat vid anläggning av kommunala planteringar av träd och buskar.
Han stannar upp i arbetet och vänder sig till arbetsledaren Fredrik Hult för att lösa en fråga om hur de ska tänka vid brunnen.
– Det kan vi kratta lite på slutet, så blir det bra, svarar Fredrik Hult.

Dyrare att låta bli

Att ta hand om dagvatten blir allt viktigare. Klimatförändringar och en större andel hårdgjorda ytor i städerna bidrar till en ökning av dagvatten som måste ledas bort. För att förhindra överbelastade VA-ledningar behöver dagvattnet fördröjas inom avrinningsområdet och för att minska föroreningsutsläpp behöver dagvatten renas från tungmetaller och näringsämnen. Det är bakgrunden till att biokol allt oftare används i regnbäddar, som här i Katrineholm.
– Det allra bästa för miljön hade förstås varit att skogen fått stå kvar. Men när vi behöver exploatera en yta som denna känns det fantastiskt att vi gör så bra vi kan. I asfalten vi står på har vi ersatt petrolium med lignin. Vi använder biokol i regnbäddarna. Det är inte en billig produkt, men det hade varit betydligt dyrare att låta bli, säger Niclas Sandberg.
Han berättar att det finns ett Natura 2000-område i närheten som är drabbat av övergödning.
– Det är effekten av att man inte tidigare gjort så som vi gör nu. Vi måste tänka framåt och ta höjd även för skyfall och översvämningar.
Bland annat är några brunnar upphöjda för att hantera kommande extrema vädersituationer.
– Det känns fantastiskt att jobba med en kommun som har högt ställda mål. Vi använder den befintliga jorden, för att inte köra bort massor och sedan frakta tillbaka. Sådant är dåligt för både miljön och plånboken.

Elin Starck vid säckarna där biokolen matas ut från anläggningen i ETC Solpark.

Elin Starck och Emma Nordström återvänder till ETC Solpark där tomater ska bindas upp, tjyvas och skördas i växthusen. Elin Starck visar biokolpannan där flis hettas upp under pyrolys för att bli biokol. Hon förklarar:
– Vi använder biokolen i våra egna odlingar eftersom odlingsresultatet är helt otroligt bra! Men vi säljer även en hel del till hobbyodlare och till kommuner. Vi är glada för alla nya kunder, för vi har kapacitet att sälja ännu mer än vi gör idag. Biokol är en fantastisk produkt med många användningsområden.

Dela med dig