Under en förmiddag besökte klass 2A ETC Odla. De delades in i två grupper som turades om att sätta potatis och plantera pumpafrön.
– Det här är precis den typ av närhet till naturen och maten vi vill ge våra elever, säger Carina Bodin, lärare på Stensätterskolan.

Eleverna har varit engagerade redan innan, genom att följa fjärilars utveckling – skolan hade köpt in fjärilslarver som barnen fick se förpuppas och kläckas i skolan och därefter släppa ut i naturen – och nu får de även odla potatis och pumpa med sina egna händer.

Insikt i kretslopp

På plats fick barnen plantera potatissorterna Princess och Almond direkt på marken, efter att ha täckt jorden med kartong och gräsklipp – en metod som också ger insikt i kretsloppet. De fick lära sig att det organiska materialet förmultnar och blir jord, tack vare maskar och mikroorganismer.
– Barnen älskar fjärilar och har precis släppt ut sina egna, men de fick också lära sig att inte alla fjärilar är lika välkomna i en odling, berättar Elin Starck, trädgårdsmästare på ETC Odla. Till exempel kan kålfjärilens larver orsaka stor skada på grönsakerna. Men vi jobbar med ekologiska metoder – till exempel små nyttodjur som inte syns med blotta ögat – för att hålla skadedjuren i schack.
Ett av barnen invänder:
– Jag tycker att alla fjärilar är lika mycket värda, kålfjärilen också.
Trädgårdsmästaren nickar och förklarar att det inte handlar om fjärilens värde utan om att värna matproduktionen. Hon berättar också att det finns många sätt för en odlare att skapa en miljö där olika djur och organismer bekämpar varandra på ett naturligt sätt som är gynnsamt för odling.
– Planterar du mer träd får du fler fåglar som äter upp skadeinsekter. Vi arbetar långsiktigt för att skapa en sådan miljö här, men det finns också vissa begränsningar i en solpark, där vi inte kan plantera för höga växter som ger skugga åt solcellerna.

Anledningen till klass 2A:s besök i solparken är ett samarbete mellan ETC Odla och kommunen. Det går ut på att odlaren ansvarar för en specifik odlingsyta, och kommunen köper den skörd som marken ger – på odlarens villkor. Det minskar risken för förluster om skörden slår fel och är samtidigt ett steg mot ett mer lokalt och motståndskraftigt livsmedelssystem.
– Kommunen har letat efter lokala producenter för att stärka beredskapen och öka matsäkerheten. Det här samarbetet är ett konkret resultat av det, säger Elin Starck.

Dietisten Frida Segerberg är en av de involverade från Katrineholms kommun. Hon tycker att det känns roligt att samarbetet kommit igång och ser det som en pilot som kan växa till något större framöver. Hon tycker att ordet matsäkerhet kanske är lite missvisande, själv använder hon hellre ordet resiliens.
– Jag tycker att ordet resiliens bättre beskriver att vi vill öka vår motståndskraft, men det kanske är ett krångligt ord och männiksor förstår bättre när vi säger matsäkerhet?
– Måltidsorganisationens plan är att allt som kommer ut av odlingen i år ska gå till Stensätterskolan. Vi jobbar för att få till mer integrerade måltider så självklart ser vi till att delar av det som produceras ska landa i klassrummet hos de barn som nu varit med om att plantera, säger hon.

Vill ge djupare förståelse

Skolbesöken är en del av avtalet mellan kommunen och ETC Odla, och tanken är att barnen ska få följa hela kedjan – från att sätta potatisen på våren till att skörda den i höst. Förhoppningen är att det inte bara ska resultera i mat till skolor och kanske även äldreboenden, utan också i en djupare förståelse hos barnen för hur mat produceras och varför biologisk mångfald är viktig.
– Det är avgörande att barn tidigt får förstå att maten inte bara kommer från butiken. Att det finns bin, fjärilar och jordorganismer som gör jobbet. Och att de är en del av lösningen, säger Carina Bodin.

Om projektet kan växa återstår att se. Både Elin Carina och Frida ser potential i att fler skolor involveras, men påpekar att det krävs resurser och planering.
– Vi hoppas kunna göra det här till ett koncept, säger Elin Starck. Men för att ta emot fler skolor behöver vi söka pengar. Det är mycket logistik även för kortare besök – men värdet är stort, både för barnen och för samhället i stort.

Får jag komma tillbaka?

När de sista fröerna är planterade och vattnade smyger ett av barnen fram till Elin Starck:
– Får jag komma tillbaka hit efter skolan idag?
– Ja, vi finns här till klockan fyra, du kan komma.
– Tack! Kan jag komma imorgon också?