I veckan genomförde ETC Odlas trädgårdsmästare Elin Starck en kurs om biokol i Stockholm. Intresset var stort, lokalen fullsatt. Ett sus går bland kursdeltagarna när hon visar bilder på de odlingsresultat hon fått sedan hon börjat odla i jord uppblandad med biokol, i de växthus hon driver och på frilandsodlingar i ETC Solpark.
– Här har jag odlat en bifftomat på nästan ett kilo. Här ser ni mangold, som ju är groteskt stor.
Fördröjer utsläpp i tusentals år
Elin Starck förklarar att grundämnet kol finns i allt som lever och har levt på jorden. När en växt dör så avgår kolet som koldioxid och metangas. Kolcykeln är olika lång beroende på hur snabbt nedbrytningen sker.
Men när organiskt materialet istället blir till biokol, som grävs ner i jorden, fördröjs nedbrytningen i flera tusen år. Elin Starck förklarar att en biokolspanna fungerar som en modern kolmila, en panna som i en syrefri förbränning som kallas pyrolys, tillverkar biokol under hög temperatur.
– En definition av biokol är att den alltid tillverkas av restprodukter, aldrig trä som skulle kunnat bli virke i hus.
Hon menar att det främsta sättet att använda biokol är att det är en kraftig inbromsning av koldioxidutsläpp.
– När du gräver ner biokol skapar du en kolsänka. Vi fördröjer utsläppet i kanske 5000 år.
Fukt är odlarens A och O
Dessutom har biokolet många andra positiva egenskaper, som att binda fukt.
– Biokol kan binda upp till 200-300 procent av sin egen vikt, vilket är A och O för odlare. Det minskar växternas stress vid torkperioder. Och du får en snabbare etablering vid nyplanterade växter.
En annan egenskap är att biokol binder näring
– Biokol är negativt laddad och binder till sig positiva näringsämnen. Det betyder mindre näringsåtgång, att du kan gödsla mindre och att vårens grungödsling räcker längre. Biokol är därför en perfekt jordkompis till magra sandjordar.
Elin Starck konstaterar att det inte bara är bra för den enskilde odlaren, utan också för miljön.
– Att gödsla mindre minskar risk för näringsäckage i våra vatten.
Biokol gynnar dessutom mikrolivet, vilket i sin tur gynnar näringsupptaget hos växterna. Elin Starck förklarar:
– Biokolen har en stor porositet, detta bildar en bra livsmiljö för mikroorganismer. Ett utvecklat mikroliv stärker växternas motståndskraft.
Även jordens struktur förbättras.
– Odlare tillför mull för att göra jorden mera syrsatt. Den bryts ner och jorden sjunker ihop. Biokol är ett alternativ och ett komplement.
Elin Starck berättar om Stockholmsmodellen, där trädexperten Björn Embrén började experimentera med biokol blandat med makadam och kompost och fick fram vad som kallas en skelettjord, som idag används vid kommunala anläggningar av träd och perenner.
Hon visar bilder på anläggningarna och berättar om de resultat biokolen gett.
– I bäddar där träden fått biokol hade träden 35 procent större stamomkrets efter tre år.
Frågor om mängd och tillvägagångssätt
Frågorna från kursdeltagarna är många. Hur mycket biokol rekommenderar Elin att blanda in i odlingsjord?
– Max 25 procent av jordvolymen. Annars blir ph för högt. Men mindre än så ger god effekt. Jag brukar rekommendera cirka fem liter till en pallkrage. De påsar på 10 liter vi säljer från ETC Odla räcker alltså ungefär till två pallkragar.
Behöver biokolen näringsladdas?
– Ja, annars inleder biokolen med att suga till sig näringen som finns i jorden. Du kan till exempel ladda biokolen genom att blötlägga den i urin, nässelvatten eller uppblött hönsgödsel. Men all biokol ETC Odla säljer är redan näringsladdad, med vår egen produkt Jordkraft.
– Vi tillverkar Jordkraft genom att fermentera grönsaksspill från mataffärer. Jordkraft innehåller bara 3 gram kväve per liter, vilket kan låta jättelågt. Men det räcker, tack vare att mikroberna gör att det ändå funkar!
Du berättade att biokol binder tungmetaller och renar jord. Betyder det att biokolet så småningom behöver bytas ut?
– Nej. Det tar 1000 år för biokolet att bli så mättat så att det inte längre binder tungmetaller.
Hur får jag ner biokolet i marken till träd och buskar som redan är etablerade?
– Här i Stockholm använder kommunen stora maskiner för att komma ner med biokol för att jordförbättra och gynna träden. Det har man ju inte tillgång till hemma. Du vill inte störa rötterna för mycket, genom att gräva och kanske skada dem, så jag skulle rekommendera att du använder en grep för att skapa fickor och få ner biokol.
Veta mer och prova själv?
• Elin Starcks nästa kurs om biokol genomförs i ETC Solpark, Katrineholm, den 13 mars.
• Intresserad av att prova biokol i din odling? Köp den från ETC Odla på plats i växthuset i Katrineholm, eller beställ från ETC Klimatbutik.
